Foto: Privat

Äntligen vet Bo vilken sjukdom han drabbats av

Det här är Bo Jonssons patientberättelse, där han blivit intervjuad i oktober 2020 av Maria Wallin Wållberg, VD på Likvor AB. Bo är 72 år och är bosatt i Dalkarlså.

Min bakgrund var att jag hade genomgått en bypass operation 1994 men i övrigt var jag friskt. Jag märkte att jag började att tappa balansen och föll ofta. Ibland skedde det ute i ladugården, och jag landade på en del järnskrot. Det såg ut som jag legat på en spikmatta med en bulldozer ovanpå! Jag kunde känna mig vimmelkantig och mitt minne blev sämre och sämre. Behövde även kissa mycket oftare än tidigare. Jag åt huvudvärkstabletter på grund av ständig huvudvärk.

Efter tag så insåg både jag själv och min fru att det inte stod helt rätt till med mig. Det var nog balansen som var allra sämst och att jag hade svårt att gå. Allt det här hände för ungefär fem år sedan.

Det bästa är att jag nu vet vilken sjukdom jag har. Jag kan tänka mig för och NPH är min sjukdom nu.

Bo Jonsson

Första gången jag sökte hjälp var på vårdcentralen för 3-4 år sedan. Jag hade tappat halva minnet tycker jag och min fru fick följa med på läkarbesöken så hon kunde hålla reda på saker. 

Tycker inte att jag fick så bra hjälp där egentligen. Blev skickad till sjukhuset och fick ligga där i en vecka men inget vettigt kom ut av det. Jag kände att de inte letade vidare och jag blev nonchalerad. Men till slut fick jag i alla fall komma till de som kunde något om mina problem. De testade att tappa ut lite ryggmärgsvätska och då blev jag bättre i 2-3 dagar, men sedan sämre igen. Jag fick göra ett gångtest – före och efter att de tappat ut ryggmärgsvätska och även tester av minnet. Då bestämdes det att jag skulle få en shunt inopererad för att få ordning på mina problem. Jag visste inte om att det fanns en sjukdom som hette NPH, men nu vet jag och jag läste på om det och hörde mig för om andra som fått en inopererad shunt innan det var dags för mig. Jag har inte några problem av själva shunten mer än att jag känner själva bulan på huvudet.


Jag har fortfarande ont i huvudet och jag måste kissa ofta även om det blev bättre efter att shunten opererades in men är sämre nu igen. Mitt minne är inte heller som det var förr. Jag kan gå obehindrat på gräsmattan men det är svårare i skogen vilket är tråkigt då jag bor härute i naturen. Jag har fått en Permobil för de lite längre turerna.


På grund av Corona pandemin så fick jag inte göra återbesök på sjukhuset förrän i september 2020. Minnet är nog det värsta att ha tappat. När man blir äldre kommer så många sjukdomar och krämpor som man gärna hade varit utan. Men jag är ändå aktiv idag och skruvar mycket i bilar och lastbilar i garaget och fixar veden till dottern. Jag är positiv till detta med shunt och tycker att man måste prova. Jag deppar inte ihop!


Det bästa är att jag nu vet vilken sjukdom jag har. Jag kan tänka mig för och NPH är min sjukdom nu.

Mer information

Söker du mer information, vägledning eller stöd, så besök gärna den Svenska Föreningen Normaltryckshydrocephalus för Patienter och Anhöriga, dess amerikanska motsvarighet Hydrocephalus AssociationSvenska Neuroregistret eller din närmaste hälsocentral